Självgranskning

Jag tror på viljan att granska oss själva utan att anklaga oss själva. Det är ett ödmjukt, fint och medvetet sätt se på sej själv utifrån alla mänskliga relationer. Men det krävs styrka och en god självkännedom för att våga granska sej själv.

Resultatet eller vinsten om ni så vill blir först och främst till dej själv, i form av personlig utveckling.

Att våga och vilja förändra delar av dej själv för att bättre passa den du älskar är väl delar i en äkta kärlek? För är det inte självklart att vilja ändra på sina sämre sidor när man blir förälder?

Problemet är ju att i slutändan måste ju båda dra åt det hållet.

Alternativet som jag började tänka på och faktiskt välja i slutet var just att släppa mina egna drömmar, fokusera på i fall jag gör allt som hon jag levde med ville, till och med skaffa barn, som jag först sagt nej till för att inte gå för fort fram, då kommer hon vara nöjd?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s